Efter andra fotoperationen på kort tid så var det äntligen dags att få börja jobba lite smått igen.

Redan veckan efter operation så var jag rastlös och vaggade av och an som en äggsjuk höna här hemma, men denna gång så var min läkare noga med att jag var tvungen att stanna hemma hela sjukskrivningen ut för att ge foten en chans att läka.

Men nu i Fredags så var det iaf dags att packa väskan och bege sig till jobbet.

Lite nervös var jag allt, kommer barnen känna igen mig ? Har jag glömt allt? men tack och lov så hade vi inte så många barn denna fredag eftersom det var en klämfredag så jag fick en lugn start.

Alla barn kände igen mig   och allt rullade på precis som man inte hade varit borta i 4 månader.

Nu kör jag fysioterapi och rehabträning och jobb 50% fram till semestern, första semesterdagen är det dags för ett sista  (vad jag hoppas) återbesök på Sophiahemmet. 

Håll tummarna   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mina 4 dagar som gräsänka är nu över, maken och sonen har landat på Arlanda och är på väg hem. Det ska bli så skönt när dom är hemma igen, jag suger verkligen på att vara ensam. Eller nån dag eller så är det väl skönt, men jag hatar att sova själv,...

Idag så har inte vädret visat sig från sin bästa sida direkt, vi hann med att rensa ogräs och planterna om lite blommor innan regnet kom...och stannade...tackar för dt vädergudarna    Men vi har haft en helt okej dag iaf, drog i väg till grannkommu...

Kan man inte sova pga sån jäkla värk i foten ( kl är nu 02.16) ja, då kan man blogga lite  om attt man nu gått på skön semesterledighet i 3,5 veckor    Jag hade av någon anledning räknat fel när det gäller dagar och veckor på semestern och tog bara...

Ja som rubriken låter så har jag gått och blivit sjuk. Bra början på semestern. Feber och så jäkla ont i halsen. Så jag har bunkrat upp med dator, mobil, bok och glass i sängen. Så mellan sovstunderna så äts det glass, kollas på serier, spelar ...

Detta med att komma ihåg att man faktiskt har startat en blogg faller mig ofta i glömska har jag märkt,    och när jag väl kommer på att jag kanske borde skriva lite så är det oftast när jag ligger i sängen och på väg att somna och vem orkar öppna up...